killen kommer inte överhuvudtaget. det var ett svårt beslut att ta men det är för det bästa. någonstans behöver jag vara ensam, tänka ut vad jag vill göra och vad jag vill ha. med detta inte sagt att jag vill göra slut med nick, absolut inte. jag älskar honom. men jag är inte redo än för honom att komma hit. och givetvis är jag fortfarande sårad efter alla turer fram och tillbaka, men han hade väl sina anledningar också. han behövde/behöver väl också tid för sig själv.
men det är skönt att han förstår, att jag förstår och att vi båda vet att detta inte är slutet, utan början på något ännu bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar